2012-12-04
12:18:44
Isbjörn
Isbjörnen är borta, den ligger numera på gödselstacken. Och där under hittade jag en ponny! Hon har så tjock päls att klippmaskinen segar ihop, man får ta små, små partier åt gången och ändå ser det långt ifrån bra ut när man är färdig. Värst av allt, det var samma sak med Hamilton, och han var ett halvblod... Men men, nu är hon i alla fall klippt!
X-et undrar vad det är för något konstigt på golvet...
Svaret - en full skottkärra hår.
2012-12-04
07:59:23
- 24 grader
Japp. Kändes ju...sådär. Speciellt med tanke på att både jag och X-et måste stå utan kläder ett tag under klippningen. Okej, inte helt utan, men med mindre än vanligt för att inte håra ner och förstöra alla vinterkläder. Dom där små stickiga håren har ju en tendens att aldrig försvinna från kläderna sen.
Nåja, timingen hade helt klart kunnat vara bättre men nu står hon inne och allt och väntar, så bara bege sig dit och sätta igång i kylan...
2012-12-03
20:16:56
Att äga en skimmel
Innebär dagliga överraskningar i form av stora, oftast väl synliga, gula fläckar. Suck. Såhär fin var X-et's hals idag:
Nej, imorgon ska pälsen bort, så hon går att hålla ren och så hon slipper svettas ihjäl när vi är i ridhuset. Björnpälsen må vara bra att ha ute i kylan nu när det börjar vli kallare, men den ryker ändå! Hon får helt enkelt ha på sig täcken istället.
Longerade henne idag, men gick inte ner till den livsfarliga ridbanan utan styrde åt andra hållet och provade ett annat ställe. Och hör och häpna, hon höl sig i skinnet! Skönt att slippa bråka om det och vara rädd att hon gör illa sig, nu gick det att jobba henne istället.
Imorgon är planen att försöka ta sig till ridhuset, blir dock ett lugnare pass då hon ju vilat ett par dagar. Och så kan jag passa på att tvätta svansen, den är långt ifrån vit...
Hann med att städa och organisera lite i skåpet också idag, så nu hittar jag faktiskt därinne. Och så får tränsen plats, de ska nämligen flyttas in dit de också :)
2012-12-03
10:35:42
December
Tiden går fort! Redan december?? Jaja, nu är det i alla fall snart jul, vilket betyder mysiga julstjärnor och ljusstakar och en massa tomtar som gör vintern lite bättre! Och när det är över, då flyr jag dessutom vardagen i en hel månad! Känns rätt okej ändå :)
Sista dagarna har jag inte fårr mycket gjort varken vad gäller hästar eller annat. Har hunnit hem till Överkalix en sväng i helgen, så X-et har vilat ett par dagar. Men nu väntar hårdträning (så gott det går) fram till den 15:e, då det är dags att träna för Andreas! Därefter ska vi försöka hålla igång så gott det går fram tills jag åker, och då blir det mest troligt en vintervila för X-et's del. Önskar jag hade kunnat få plats med henne i resväskan, men den sägs få väga max 20 kg... Nåja, som tur är ska jag ju till ett stall, så behöver inte vara utan hästar i alla fall ;)
Nej, nu ta tag i julstädningen som är kvar, och därefter iväg och longera X-et.
2012-12-01
12:19:46
Praktik på Lövsta!
Flyget är bokat och den 8e januari bär det av mot Stockholm, där fyra veckor på Lövsta väntar :) Ska bli riktigt kul att se något nytt, och framförallt något större och mer inriktat än de små ridskolor och privatstall jag vanligtvis vistas i. Nervöst, men spännande! Men kommer sakna min X-et något hemskt, utan henne en hel månad efter nästan 10 år tillsammans! Usch!
Nåja, jag ska nog överleva. Får se till att lämna damen i goda händer, och så får hon en ordentlig vintervila när det är som kallast. Det blir nog bra!
2012-11-30
09:38:46
Stress är bra, eller?
Ja, det låter omöjligt att någon som inte har något att göra eller några tider att passa kan "bli stressad", men tro mig, det går alldeles utmärkt!
Alltid är det nåt som ska krångla ändå, och mest stressande är det att jag inte får något vettigt gjort med X-et! Och motivationen minskar ju mindre man gör, så är det. Konstigt kanske, men jag tror jag skulle hålla motivationen på bättre språng om jag hade ett stall med 20 hästar att hålla koll på, än nu när jag bara har en. Många tänker nog tvärt om. Visst, det kan väl bli för mycket ibland, men känns ändå som om det egentligen skulle passa mig bättre. Att ha fullt upp. Men men, en vacker dag kanske!
En kul grej är i alla fall på gång, ska boka flyg idag och sen är det klart! Vart flyget går, det får jag återkomma med :)
2012-11-29
07:39:58
Massa läsning
Nu blev det nästan för mycket på en gång! Nåja, inte mig emot, nu har jag ju att göra ett bra tag framöver :D
2012-11-28
14:40:31
Galen promenad
Med is i mustachen och kedjegrimskaftet på gav vi oss ut på en liten promenad jag och X-et.
Och det var jobbigare för oss båda än ett ordentligt pass på banan... Galna häst! Annars är hon som ett lamm, men på promenaderna blir hon som förbytt. Hann inte mer än ut på vägen innan bakbenen siktade mot molnen och den utmärkta passagen visade sig. Och ja, jag leder min gamla, lugna ponny med kedja. Inte för att hon på något sätt blir svårhanterad eller drar iväg, utan för att slippa kramp i armen. Med kedjan på blir det liite lättare att bromsa och hålla henne på rätt sida av vägen...
Hon blir inte alls dum på något sätt, men det är visst så otroligt kul att gå på promenad så hon mer eller mindre exploderar. Men är inga större problem ändå. Hade det varit en okänd häst hade jag nog funderat, men med X-et går jag bara, och så studsar hon på där brevid. En stor fördel med henne, man vet alltid var man har henne, oavsett om hon är i luften eller på marken.
Det enda problemet är att man ju inte vill att det ska passera en bil när hon skuttar runt, kan bli lite farligt. Sen blir det ju liksom ingen lugn skrittpromenad som ju är tanken, utan ett riktigt styrkepass för oss båda...
Nåja, bättre än inget. Hon har ju i alla fall hysteriskt roligt, haha :)
2012-11-27
09:37:37
Bettdjungeln
Satt och bläddrade bland lite ridsportbutiker på nätet, och föröndrades än en gång över hur många olika typer av järnskrot det finns att sätta i munnarna på hästarna. Några exempel:
Alltså vad f'*n är det översta?? Eller det som ser ut att vara två tunna järntrådar ihopsnurrade... Och det där pessoabettet skulle då inte jag vilja rida med...
Okej, nu har jag inte provat så många typer av bett på varken mina egna hästar eller andra, utan har ridit på tvådelade bett i alla år (och kandaret förstås). Har provat tredelat, kimblewick och pessoabett, men inget av dem har jag tyckt om. X-et hade ett kimblewick då jag köpte henne för att hon tydligen brukade bli stark i skogen, men ju mer jag höll i det där bettet desto galnare blev hon. Hamilton sades vara stark i hoppningen och jag blev rekommenderad att rida på pessoabett, men nej tack. Hela hästen bara försvann, kändes helt tomt i händerna. Provade även tredelat på honom, men jag vet inte. Ingen jättestor skillnad mellan det och tvådelat.
Nu finns det ju massor med åsikter kring detta, och givetvis är det bäst att rida på det bett hästen trivs med. Men det sitter ju trots allt främst i handen på ryttaren, inte i bettet. Sen finns det väldigt delade meningar hurvida 2- eller 3-delat är bäst. Jag ska som sagt inte uttala mig då jag in provat så mycket, men någonstans där inne känns det som att jag håller på de helt vanliga tvådelade betten...
Sen är man väl lite dressyrskadad. Ska man tävla har man ju inget annat att välja på än vanliga tränsbett (eller kandar), så det måste helt enkelt funka.
2012-11-26
22:00:22
Kvällsmys
Plockade undan lite saker, putsade stövlar och skor, och spenderade en bra stund i boxen med världens bästa :)
2012-11-26
09:00:00
Veckans ordspråk/citat
2012-11-25
12:23:30
Daisy, Thimi och Corinta
Insåg just att mina små hårbollar ju inte fått någon presentation här ännu, så här kommer några ord och ett par bilder på dom också!
SUCH Daisy
Daisy är född 2005. Jag frågade mamma en dag om jag kunde få en hund om jag hade "godislöfte" ett år. "Visst" sa hon, helt säker på att jag inte skulle klara det. Men jodå, ett år senare var det bara ge med sig, haha :) Först ville jag ha en större hund, helst av allt en Saluki (vilket jag vill än idag), men av någon anledning bled det tillslut en Phaléne. Hittade en annons på blocket och blev störtkär, några veckor senare hämtade vi hem en löjligt liten valp som liksom var för liten att ens hålla i famnen. Vi hade i alla år haft stora jakthundar, så lite ovant var det med denna pyttelilla sak... Men, låt inte storleken lura dig, denna ras tror att dom är minst 80 cm högre än vad de är! Livliga, glada, underbara individer och jag är väldigt glad att denna ras kom in i mitt liv av en ren slump, för oj vilken härlig ras det är!
Daisy visade sig dessutom vara en riktigt snygg individ, och nybörjare i utställningsringen som vi var så plockade vi hem Cert efter Cert. Svensk utställningschampion hann lilla damen bli, men av olika anledningar tog det lite stopp med utställningarna där.
2008 fick vi för oss att ta en valpkull, så vi körde drygt 200 mer eller mindre över dagen, till Vittorias Kennel, där en av Sveriges finaste hanar väntade. Två månader senar, hade vi 5 minimala valpar i valplådan! En av dessa klarade sig dessvärre inte mer än några dagar.. De växte, vi försökte sälja men det var lättare sagt än gjort. Det hela slutade med att vi hade kvar 3 av 4. (inte mig emot :). Tequila fick flytta till Boden, och tillslut blev ännu en valp såld, men bröt benet efter bara en vecka och fick komma hem igen. Fram och tillbaka till veterinären väntade de kommande veckorna, men tyvärr blev det komplikationer, så fina lilla Magi fick somna in, knappt ett år gammal.
My'Magic "Magi"
Men kvar är dessa:
Tip-Top-Thimi & M'Corinta
En riktigt fin hane,, Thimi (till vänster), och så Corinta (till höger)... Vad hände med henne? Hon blev som hon blev, helt enkelt, haha :) Utseendet tål att diskuteras, men hennes personlighet är svårslagen! Till vardags får hon oftast heta Coco, vilket passar rätt bra då hon är lite...knäpp. Thimi var som lite väldigt försiktig, skrek som en bäbis om man kammade honom eller höll honom i famnen för länge, men nu "på gamla dagar" är han en mycket trevlig lite kille. Och snällare hund finns inte! Han tar hand om syrran hela dagarna, skulle aldrig bli arg på en annan hund, älskar barn. Corinta föredrar däremot att bossa över stackars Thimi, och övrig tid ligger hon helst upp och ner i sängen och får magen kliad. Thimi däremot, håller sig helst under sin garderob med sina sockar han samlar på sig. Råkar man läman några någonstans, tar det inte många sekunder innan Thimi hämtat dem. Och vill man ha hjälp att ta av dem ställer han mer än gärna upp, haha :) Han tuggar aldrig sönder något, utan han bara har dom, lite som gossedjur, eller snuttefiltar..
Och så några bilder som beskriver dem ganska bra;
Daisy bor som sagt med mig här i Haparanda, medan Thimi och Corinta än så länge bor kvar hos mamma.
2012-11-24
19:29:29
Kan man gå i ide över vintern?
Just nu käns livet verkligen inte på topp... Min träningsplanering med X-et går åt skogen. Gjorde ett försök att longera henne idag, och det började bra i en lugn trav. Underlaget var okej, blött och slaskigt visserligen, men inte alltför blött ändå, och klart bättre än stenhårt. Men, det tog inte länge innan hon blev riktigt rädd för något (hon kan titta till annars, men hon blir aldrig liksom okontrollerbar), och skenade runt på volten. Feg som jag är att något skulle hoppa upp ur skogen så gick jag tillbaka till stallet. Och hela vägen dit gick hon på två ben, tittade, frustade... Perfekt! Är det väl vettigt underlag och bra väder så får vi ändå inget gjort, då hon (och jag) alltid blir såå spänd där nere. Samma sak varje dag, bara mer eller mindre. Och då det oftast är halt p.g.a lera eller is, så blir skaderisken ett faktum. Sen är hela hon täckt av smuts och med en dålig mage är hela bakdelen täckt av skit, och det finns ingen spolspilta.
Och såhär kommer det ju vara, sålänge jag inte har möjlighet att stå i ett stall med ridhus, vilket det bara finns ett i hela kommunen som är knökfullt och har flera som väntar... I övrigt är det absolut inget fel på stallet jag står i, litet och mysigt och trevligt folk. Det är bara just det där med träningsmöjligheterna.
Det som är mest frustrerande, är att jag har en såå fin ponny, och jag vill verkligen ta vara på hennes sista tid. Och det värsta är att jag ju inte har någon aning hur länge den tiden varar, kommer hon hålla 3 år till eller kommer hon vara oridbar nästa sommar? Är ju omöjligt att veta när åldern tänkt ta ut sin rätt, och det gör mig så jävla frustrerad. Jag älskar verkligen att rida den hästen, och vill som sagt kunna ta vara på det som finns kvar. Och ju mindre hon får röra på sig, desto fortare kommer hon att "rosta ihop"...
Inte nog med det, så sitter jag här ensam i en stad jag knappt hittar i, och känner inte en kotte. Det enda jag kan fördriva tiden med på dagarna är stallet, vilket ju inte ens det går!
Och framtiden då? Inte fan kommer jag ju nån vart av att sitta här. Ska jag kunna förverkliga mina drömmar innebär det att jag antingen måste vinna massor med pengar så jag kan bygga mitt eget stall och ridhus och köpa in bra hästar att träna på och utbilda mig med, eller - mest logiskt, att bege mig iväg och jobba någonstans, skaffa kontakter, kunskap, erfarenhet... Ja, helst både och, men med en massa pengar går ju saker att göra lite...enklare?
Visst, nu tänker alla att ja men det är ju bara dra iväg och ta tag i livet, och visst, det är väl det säkraste alternativet. Men det finns ett stort problem - det innebär att lämna allt och alla som betyder något bakom. Är det värt det? Samtidigt, är det värt att låta bli? Vill bara kunna kombinera det hela, stanna här, köpa en häst och kunna träna, gå mina utbildningar, komma tillbaka och göra något av det hela. Men samtidigt vet jag att det är jävligt svårt att komma någonstans häruppe ens då, eftersom det finns dåligt med jobbmöjligheter, mindre "hästfolk", länger avstånd till tävlingar/träningar o.s.v. Men nu känner jag mig själv såpass att jag vet att jag inte kommer komma fram till en lösning hur jag än vrider och vänder...
Och det här förbannade vädret gör ju inte att man känner sig gladare direkt!
Fan också, jag vet inte vart jag ska ta vägen! Om man bara skulle kunna gå i ide över vintern och vakna upp pigg och glad framåt våren...
2012-11-23
19:41:19
Bilder från igår
Några (väldigt dåliga) bilder från gårdagens pass med X-et.
2012-11-23
10:51:36
Ridsport-diskussionen i media
Bara för att det är ett sånt herrans hallå om allt det här med Sara och Mrs Medicott, tjatet om "Veckans Kalkon" o.s.v så måste även jag säga mitt.
Först och främst vad gäller insamlingen som gjorts för att samla in pengar för att Sara skulle kunna behålla sin häst, så är jag lite delad där. På ett sätt tycker jag det är fantastiskt att alla inom ridsporten faktiskt gått ihop och lyckats samla in en sådan otrolig summa pengar, som ju faktiskt gjorde att Sara kunde köpa hästen. Otroligt vad man kan få till, och jag är inte det minsta förvånad!
MEN, samtidigt kan jag till viss del hålla med om att det är lite löjligt. Just att en enda person ska ha nytta av detta, och att det faktiskt gick vägen. Jag kan, som många andra, tycka att dessa pengar skulle gått till något...ja, vettigare. Nu säger jag inte att alla dessa människor valt att skänka pengar till detta istället för till cancerfonden eller något annat man nu kan tänka sig som vettigare.
Egentligen tycker jag att man kan lämna alla dessa sjukdomsfonder, barnfonder o.s.v utanför diskussionen, för detta är ju faktiskt något helt annat! "Något vettigare" i detta sammanhang, skulle jag snarare lägga inom ridsportkategorin. Jag hade hellre sett att dessa drygt 800.000 kr gått till ungdomssatsning, sveriges alla ridklubbar, tävlingsarrangörer, Svenska Hästars Värn, you name it. Men något som alltså hade gynnat många istället för bara en enda person. Men det är min åsikt. Sedan har jag absolut inget emot de som skänkt pengar till insamlingen, alla har rätt att stödja just det dom vill.
Återigen, jag är inte förvånad. Ridsporten är stark, och det är är jag glad för!
Sen det här med "Veckans Kalkon". Visst, en del uttalanden från Mattias Tjernström som att barn "tvingats" tömma sina spargrisar o.s.v, är rent löjligt! För det är ju knappast så som fallet är. De barn som tömt sina spargrisar brinner för sporten och ville hjälpa en av sina stora förebilder, av egen vilja.
Men samtidigt, att sätta igång och anmäla honom hit och dit? Nej, där gick det för långt. Det gör bara att ridsporten ser dum ut igen. Varför inte bara sträcka på sig, vara stolt över det som åstadkommits och ge fulla f*n i en enda reporter? Alla "vi" vet att alla dessa faktafel är just fel, så låt det vara. Överdrifter blir bara pinsamma...
Att ridsporten inte är helt accepterad som en riktig sport bland "icke hästfolk", det är inget nytt. Och det kommer alltid vara någon som misstycker om det ena och det andra. Men gång på gång står ridsporten upp och talar för sitt, det borde väl räcka? Sen får man ta resten som det kommer, men att mer eller mindre tvinga folk att gilla hästar och ridning väcker bara ännu mer motståd. Lyft fram det positiva, och glöm motgångarna!
2012-11-23
08:23:51
"#@!¤%
Då var bilen återigen inlämnad på lagning för sådär typ 10:e gången denna höst. Och för 10:e gången p.g.a att hela j*vla avgassystemet typ faller ner i backen sådär då och då när det passar. Inte nog med det, så har jag numera en minst sagt trögstyrd bil utan servo, eftersom även den tydligen bestämt sig för att ta pension! För att inte tala om rutan som inte går att se igenom... Super! Få se vad den tänkt hitta på härnäst...
2012-11-22
19:46:00
Bara så ni vet
Så har jag världens bästa, finaste, vackraste och duktigaste ponny! Ställer upp på allt i alla väder, springer omkring som värsta Grand Prix-hästen trots sina 25 år, är alltid glad när man kommer, skulle aldrig göra något dumt. En på miljonen som jag inte skulle byta bort mot något här i världen! En X-et hittar man bara en gång, och fan att hon inte är 25 cm högre och 15 år yngre, för då ni!
Nej, kan bara säga att jag gjorde en riktigt, riktigt bra affär när jag, liten och okunnig, hämtade hem en hopponny som jag tänkt ha till dressyr för en löjlig summa pengar, som jag knappt kunde styra på provridningen och som mest stod på bakbenen första tiden jag hade henne. För just den dagen, den 20 september 2003, hämtade jag hem min allra bästa vän för livet som dessutom skulle lära mig det mesta, jag visste bara inte om det ännu.
2012-11-22
15:12:08
Inte bra...
Nyss hemkommen efter att ha ridit Zirconia, vilket inte gick bra alls. Redan när jag tog henne från hagen var hon spänt, tittig och skakade och "frös". I ridningen kändes det lite som att försöka kommunicera med en betongvägg. Vi var på olika planeter, jag och hon. Stel, spänd och lyssnade inte riktigt framåt. Därför blev det att mest jobba i skritt, lossa och lösgöra. Därefter lite travarbete, med fokus på tempoväxlingar, att hon skulle lyssna framåt och att få igenom halvhalterna. Kändes lite som att hon bara lullade på i sin egen lilla värld hela passet, men skrittarbetet gick ändå ganska okej efter ett tag. Blev ett lugnt pass med andra ord. Hon har känts rätt fin alla gånger jag ridit henne förut, men idag kom bakslaget. Nåja, nya tag nästa vecka!
Ser hon inte sådär lagom skadeglad ut? Tror hon hade planerat alltihop i förväg.. Innan passet såg hon mest missnöjd och irriterad ut, men efteråt var hon värre glad. Så kändes som lite skadeglädje där, haha :)
Nu iväg och göra iordning gamla damen, sen iväg och se om hon är med på noterna idag då!
2012-11-22
11:36:15
Torsdag
Fyllt på energiförrådet med en sovmorgon och rester från gårdagens middag - kyckling i kokosmjölk med ris, riktigt gott! Så nu redo för dagen, vad den då tänkt erbjuda! Hästar står förstås på schemat, Zirconia ska ridas och X-et ska motioneras på något sätt - hur, det återstår att se :) Eventuellt blir det att åka till ridhuset, om vi hinner.
2012-11-21
14:52:01
Made my day
Kom till stallet, öppnade skåpet och hittade denna choklad! Gjorde helt klart en gråtråkig dag betydligt bättre! (Hjälpte till med en häst ett tag medan ägaren var bortrest, så antar att denna är den skyldige :)) Både snygg och god var den dessutom!
X-et fick komma ut på en liten ridtur idag, men han bara skritta och trava en stund innan björnskräcken tog över - det prasslade lite väl mycket i skogen så vi flydde banan! Men innan dess gick det fint, och lite motion blev det väl i alla fall. Imorgon blir det eventuellt en tur till ridhuset, om mina planer går igenom!
Men nu, nu tänker jag inta soffläge en (lång) stund, innan det är dags att försöka få till någon middag!
Men nu, nu tänker jag inta soffläge en (lång) stund, innan det är dags att försöka få till någon middag!
